·
Förbättrade symtom vid depression av probiotika?
Studier som visar på ett statistiskt samband mellan depressions- och ångestsymtom och en rubbad tarmflora finns det snart tretton på dussinet av. Det finns färre som visar att användning av probiotika minskar depressiva symtom.
Bara för att en studie publiceras i en ”fin” tidskrift så är det förstås inte automatiskt den slutgiltiga sanningen, men eftersom de flesta forskare vill få in sin artikel i den tidskrift som har högst ”impact factor” så kan tidskrifter som till exempel BMJ (British Medical Journal) vara ganska kräsna och kräva att studierna håller en hög kvalitet och har granskats noggrant före publicering.
Just BMJ ha flera olika undertidskrifter, en av dessa är BMJ Nutrition som fokuserar på forskning inom nutritionsområdet. I juninumret i år publicerades en studie där man gått igenom de studier som gjorts där man gett probiotika som behandling och sedan sett om detta lett till minskade symtom. Man hittade till slut sju studier som höll tillräckligt hög kvalitet. Det är alltså studier som undersökt om tillskott av probiotika gör att personer med nedstämdhetssymtom får färre/mildare symtom, det vill säga om de kan ha en behandlande effekt.
I de sju studierna tittade man på 12 olika probiotiska bakterier, bland andra lactobacillus acidophilus, lactobacillus casei och bifidobacterium bifidium – samtliga vanligt förekommande i probiotikatillskott. (Också för övrigt förekommande i filsorten Onaka som finns i många svenska matvarubutiker.)
Man fann att elva av de undersöka arterna verkar kunna ge en mätbar effekt på humör. Man resonerar kring att bakterierna kan ge en ökad tillgänglighet för flera olika signalmolekyler som ändrar jämviktsförhållanden i hjärnan, bland annat i system som påverkar serotoninproduktion och även antiinflammatoriska ämnen.
Denna metaanalys indikerar med andra ord att den samlade vetenskapen inom området pekar mot att probiotikatillskott är en behandling som kan användas vid olika former av psykisk ohälsa.
Referenser:
https://nutrition.bmj.com/content/early/2020/06/09/bmjnph-2019-000053
Författare: Mattias Lejon
Leg. Läkare
Mattias är specialist i allmän medicin och tog examen 2011. Han har ett förflutet både inom psykiatrin och är även aktiv inom smärt- och ledkonsultationer och är van att arbeta tillsammans med kiropraktorer, naprapat och fysioterapeut kring patienter med långvariga och mer akuta smärtproblem.
Han har ett stort intresse för idrott (är tävlingscyklist) och även ett stort intresse kring träning, kost, livsstilsfrågor och tarmfloran.