Mikrobiomet och Covid-19 – det kommer mera!

2020 kommer gå till historien som coronans år och media fylls av spekulationer och nya fynd – är det 5G-masternas fel eller är det myrkotten man skall skylla allt på? - men trots detta är fortfarande mycket okänt om sjukdomen Covid-19 orsakat av coronaviruset SARS-CoV-2. Till exempel vet vi inte mycket om varför vissa blir sjukare än andra. Vi har redan varit inne på mikrobiomets roll här i Skitbloggen och vi fortsätter idag på samma tema.

Från början betraktade man viruset som orsakar Covid-19 som ett rent luftvägsvirus som gav luftvägssymtom. Ganska tidigt kunde man konstatera att vissa patienter fick många symtom som inte alls var luftvägskopplade såsom hudutslag, försämrat smaksinne och gastrointestinala symtom som diarré. Man har ganska länge konstaterat att virusrester finns i avföringen hos många patienter och man vet också att det finns aktivt virus i avföringen hos vissa. Man tror därför att det finns risk för så kallad fekal-oral smitta, det vill säga att man kan smittas via rester från avföringen på en infekterad person.

En studie publicerad i den festliga tidskriften Gut, kanske den mest prestigefyllda tidskriften inom det gastroenterologiska området, tittar på detta fenomen.

I studien tittade man på ett mindre antal patienter som låg inne för Covid-19-behandling och analyserade deras avföring. Man fann att ungefär hälften av dessa hade tecken till aktiv virusproduktion i tarmarna, men bara hälften av dessa personer hade symtom från mage eller tarmar! Något oväntat såg man att många fortsatte ha tecken till aktiv infektion i avföringen upp till 6 dygn efter att deras prov från de övre luftvägarna var negativa. Således stöder detta att man kan vara smittsam via den fekal-orala vägen långt efter att man testat negativt i de övre luftvägarna.

Ännu mer intressant utifrån ett mikrobiom-perspektiv var dock forskarnas fynd när de jämförde mikrobiomet hos de som hade virus i avföringen kontra de som ”bara” hade det i de övre luftvägarna; man fann att de med mindre mängd eller inget virus i avföringen hade en avföringsprofil präglad av bakterier som producerar kortkedjade fettsyror (SCFA). En sådan profil ser man – som trogna läsare vet vid det här laget – mer hos personer med en god mag-tarm-hälsa.

Referenser:

https://gut.bmj.com/content/early/2020/07/19/gutjnl-2020-322294

Författare: Mattias Lejon
Leg. Läkare

Mattias är specialist i allmän medicin och tog examen 2011. Han har ett förflutet inom psykiatrin och är även aktiv inom smärt- och ledkonsultationer där han arbetar tillsammans med kiropraktorer, naprapater och fysioterapeuter kring patienter med långvariga och mer akuta smärtproblem.

Han har ett stort intresse för idrott (är tävlingscyklist) och även ett stort intresse kring träning, kost, livsstilsfrågor och brinner för tarmfloran som "nytt organ".