Neurologiska sjukdomar och mikrobiomet – vad ska man tro?

Att det enteriska nervsystemet som styr mag- tarmkanalen har en nära kommunikation med bakteriefloran är uppenbart, det är lika uppenbart att det enteriska nervsystemet också kommunicerar med det centrala nervsystemet. Vad säger forskningen om kopplingar mellan neurologiska besvär och mikrobiomet?

I majnumret av Frontiers in Cellular and Infection Microbiology har australiensiska forskare djupdykt i litteraturen kring kopplingar mellan neurologiska sjukdomar och mikrobiomet. Man granskade 113 studier och fann bland annat att vid tillstånd som Parkinsons sjukdom, Alzheimer, Multipel Skleros (MS) och autismspektrumtillstånd är det vanligt med problem med magen och tarmarna. Oavsett vad som är hönan eller ägget (funkar regleringen uppifrån hjärnan dåligt så det ger symtom, eller börjar det från mage/tarmar i vissa fall?) - så ser man att slemhinnan i tarmarna med det mukösa lagret i den yttersta delen av tarmarna ofta ej fungerar bra.

Det mukösa lagret är viktigt som en tidig skyddsbarriär mellan tarmens in- och utsida. Det innehåller immunceller som producerar olika sorters peptider och antikroppar och fungerar det dåligt är risken större att tarmen släpper igenom ämnen som inte borde passera genom tarmen till blodbanan.

Forskarna fann att flera studier visat dysbios/obalans i mikrobiomet hos människor med ovanstående diagnoser. Man ser t.ex. att vid autism är det vanligare med en rubbning där bakterier som akkermansia muciniphila och sutterella neisseria som är viktiga för en välfungerande mukös funktion är färre än hos andra personer.

Samma tendens till dysbios har noterats hos patienter med Parkinson – där har bland annat visats att prevotella-arter är färre än normalt. Hos patienter med Alzheimers sjukdom har man sett övervikt av shigella-arter och andra rubbningar som talar för ökad genomsläpplighet i tarmen (leaky gut). Även vid MS ser man en annan sammansättning i avföringsprover som kan tala för en försämrad funktion i det mukösa lagret i tarmen.

Sammanfattningsvis finner forskarna alltså många olika tecken till samband mellan dysbios och symtom vid flera olika neurologiska tillstånd.

Referenser:

https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fcimb.2020.00248/full#h5 ( (Fulltext men sammanfattning finns i början)

Författare: Mattias Lejon
Leg. Läkare

Mattias är specialist i allmän medicin och tog examen 2011. Han har ett förflutet inom psykiatrin och är även aktiv inom smärt- och ledkonsultationer där han arbetar tillsammans med kiropraktorer, naprapater och fysioterapeuter kring patienter med långvariga och mer akuta smärtproblem.

Han har ett stort intresse för idrott (är tävlingscyklist) och även ett stort intresse kring träning, kost, livsstilsfrågor och brinner för tarmfloran som "nytt organ".