Parkinsons sjukdom, förstoppning och probiotika

Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom där det mest framträdande symtomet man ofta tänker på är ofrivilliga skakningar. Men också förstoppning är vanligt. Kan probiotika lindra detta?

Förstoppning är för många besvärligt men kanske inte direkt handikappande. För patienter med Parkinsons sjukdom kan det förstås vara lika besvärligt men också problematiskt på ytterligare ett sätt eftersom en stillastående tarmkanal inte kan ta upp de nödvändiga läkemedel som en patient med långt gången Parkinson måste ta många gånger per dygn. Anledningen till att Parkinson-sjuka personer ofta får förstoppning är antagligen flera, bland annat så sker ju – som ni som följer Skitbloggen vet - kommunikationen mellan det enteriska nervsystemet i mag-tarmkanalen och hjärnan via vagusnerven och det autonoma nervsystemet. Det autonoma nervsystemet fungerar ofta sämre för patienter med Parkinson och man kan förutom problem med förstoppning också få besvär med blodtrycksreglering, sväljfunktion, sexuell funktion och annat.

Med dessa kända fakta ville en grupp malaysiska forskare undersöka om man kunde förbättra förstoppningssymtom genom att ge probiotika med åtta olika bakteriestammar, bland andra de så välkända Lactobacillus acidophilus, Lactobacillus reuteri och Bifidobacterium bifidum. Samtliga väl undersökta sedan många år med känt positiva egenskaper som bevisats i många olika studier.

Man gav i studien som innefattade 72 personer en grupp kapseln med de åtta bakteriestammarna medan placebogruppen fick en för ögat likadan kapsel innehållande maltodextrin. Resultat?

• Deltagarna som fick probiotikan ökade sina toalettbesök med 1,0 fler tillfällen per vecka.
• De skattade högre på livskvalitet relaterad till förstoppningsbesvär.
• Deras avföringskonsistens (mätt med dagliga avföringsdagboksanteckningar) var bättre. 65,6 % (i placebogruppen 21,6 %) var nöjda med behandlingen.

Huruvida det var ”endast” positiva effekter lokalt i magtarmkanalen eller om probiotikan också ledde till en förbättrad kommunikation mellan hjärnan och det enteriska nervsystemet via vagusnerven kunde ej studien besvara, men det kanske är vackert nog att deltagarna blev mindre hårda i magen och fick en bättre livskvalitet?

Referens:
https://n.neurology.org/content/early/2020/10/12/WNL.0000000000010998

Författare: Mattias Lejon

Leg. Läkare

Mattias är specialist i allmän medicin och tog examen 2011. Han har ett förflutet inom psykiatrin och är även aktiv inom smärt- och ledkonsultationer där han arbetar tillsammans med kiropraktorer, naprapater och fysioterapeuter kring patienter med långvariga och mer akuta smärtproblem.

Han har ett stort intresse för idrott (är tävlingscyklist) och även ett stort intresse kring träning, kost, livsstilsfrågor och brinner för tarmfloran som "nytt organ".