Tarmfloran och ångest

Styr hjärnan magen via vagusnerven? Eller är det en dubbelriktad kommunikation där även bakterierna i tarmarna påverkar vagusnervens aktivitet?

Alla har vi nog hört uttryck som ”fjärilar i magen” och ”stressmage”. Dessa uttryck antyder något de flesta känner till rent praktiskt; att det finns en tydlig, och ibland snabb, koppling mellan hjärnan och magen. Den stora kommunikationskanalen mellan de inre organen (tarmarna men också andra bukorgan) är vagusnerven. Vagusnerven är en del av det parasympatiska nervsystemet och har de senaste åren rönt en del uppmärksamhet. Att stimulera/aktivera vagusnerven är något man fokuserat länge på i mer ”alternativa” inriktningar av vården, i den mer traditionella skolmedicinen har man länge känt till nervens utbredning och funktion och man har sedan många år tillbaka sett att man kan få fysiologiska effekter av att påverka den. Det har dock skett med grova metoder (helt enkelt att man skär av den) och de behandlingarna har nästan försvunnit de senaste åren. Vagusnerven och det parasympatiska nervsystemet är så intressant och viktigt att vi säkert kommer återkomma till det en annan gång.

Matsmältningskanalen har ett helt eget nervsystem – det enteriska nervsystemet – som på sätt och vis på ”egen hand” sköter en hel del av funktionerna. Det har kallats vår ”andra hjärna” och i och med att det är ett system med egna nervceller är det inte en helt felaktig beskrivning. Det enteriska nervsystemet påverkas mycket starkt av vilka bakterier som finns i mag-tarmkanalen – mikrobiomet – men också av immunsystemet, hormoner och givetvis av sin samarbetspartner: det centrala nervsystemet (CNS).

En studie utförd på ca 80 personer där hälften hade diagnosen generaliserat ångestsyndrom (GAD). GAD är en diagnos där det mest framträdande symtomet är en stark benägenhet att reagera med oro/rädsla i situationer där de flesta inte skulle göra det.) Den andra hälften var kontrollpersoner utan GAD. Personerna med GAD hade en mindre variation/mångfald av bakterier och specifikt färre bakterier som kan producera kortkedjiga fettsyror. Man såg också tecken på överväxt av escherischia-shigella-bakterier och andra tecken på obalans i mikrobiomet jämfört med de friska kontrollerna.

Forskarna spekulerar i om man i framtiden mer specifikt kan använda sig av denna kunskap för att behandla ångest på ett helt nytt sätt. Redan nu behandlar man sannolikt ångest på det sättet – en del av de ångestlindrande effekter man ser av förbättrad kosthållning och motion är troligen orsakade av en förbättrad tarmflora.

Med Symbiomes tarmfloratest kan du redan idag, ta reda på om din tarmflora liknar personer som diagnostiserats för depression.

Referenser

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0022395618303315

Om vagusnerven och ångestsjukdomar:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/32002936

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20544417