Varför är det intressant att veta något om bakterier i tarmarna?

Bakterier som producerar smörsyra finns i större mängd hos människor som uppger en hög livskvalitet.

Nyheter om bakteriernas betydelse för hur vi mår och fungerar når oss från alla möjliga håll. Ibland låter det nästan som om en enskild bakterieart är viktigare än både hjärnan och hjärtat för vårt överlevande. Så är det naturligtvis inte, men ju mer man undersöker samband mellan olika sjukdomar, ohälsa och mikrobiomet desto fler samband ser man.

"Mikrobiomet är en individs bakterieflora, oftast avser man bakterierna i mag-tarmsystemet, men det finns en hudflora, en munhåleflora, en underlivsflora etc."

Forskning som rör komplexa system (mag-tarmsystemet med dess tusentals olika
bakteriearter och relationen till olika hälsomått är ytterst komplext) är väldigt svårtolkad. Ofta handlar det om statistiska samband/korrelationer, även om det börjar komma allt fler studier som tyder på direkta orsakssamband. Med det sagt måste vi ändå utgå från dagens kunskapsläge och det skrivs fler och fler vetenskapliga studier som gör samband mellan viss bakteriesammansättning i tarmen och olika hälsoparametrar allt mer tydliga.

En av de största och mer högkvalitativa studierna hittills publicerades i den kända
vetenskapliga tidskriften ”Nature Microbiology” i april 2019. I den studien har man analyserat avföringen från drygt 1000 personer i Belgien och delat in dem i 4 olika grupper baserat på deras bakteriesammansättning. När man undersökt deras psykiska hälsa ser man tydliga samband mellan bakteriesammansättningen; grupperna med större andel Faecalibacterium och Coprococcus (bakterier som bland annat producerar smörsyra/butyrat) hade signifikant högre poäng på skattningsskalor som mäter livskvalitet.

Man vet sen tidigare att antidepressiva läkemedel påverkar bakteriesammansättningen, men när man tog hänsyn till deltagarnas eventuella läkemedelsbehandling såg man att effekten fanns oavsett medicinering eller inte. Detta indikerar att en påverkan av mikrobiomet kan vara ett effektivt tillägg – även om en deprimerad person redan har en pågående läkemedelsbehandling.

Liknande fynd har man gjort i andra mindre studier tidigare och det finns ett antal
djurstudier som indikerar samma sak. Studiens resultat har också upprepats i en annan belgisk studie vilket ytterligare stärker dess slutsats. Andra oberoende forskare som granskat studien anser att den kan vara en tidig milstolpe i
hur vi kommer se på – och kanske behandla – depression i framtiden.

- Mattias Lejon, Leg. läkare

Källor:
https://www.nature.com/articles/s41564-018-0337-x
Kommentarer kring artikeln (betallänk): https://www.nature.com/articles/s41564-019-0422-9