Varför visar lovande studier på möss i laboratorier ibland inte alls alltid samma resultat på människor?

Varför visar lovande studier på möss i laboratorier ibland inte alls alltid samma resultat på människor?

Laboratoriemöss har varit, och är, ett mycket viktigt försöksdjur för forskare vid utveckling av nya läkemedel. De har använts i många år och man har lärt sig mycket om hur de fungerar och man har avlat fram stammar med lämpliga egenskaper för medicinsk forskning (snabb reproduktion, kort livslängd, vänligt temperament etc.). Dock kan man konstatera att med denna utveckling har mössen kommit ganska långt från de vilt levande möss man började med. Detta har förstås givit en bättre kontrollerbarhet och förenkling men det har också inneburit att till exempel deras tarmflora inte är särskilt ”naturlig” längre.

Det är något man inte lagt så mycket vikt vid historiskt, men frågan har lyfts på senare år, bland annat efter en mycket uppmärksammad studie som gick väldigt fel.

Man hade gjort sedvanliga djurstudier och sett lovande resultat men när man gjorde den första studien på människor i liten skala fick man en mycket kraftig och livshotande aktivering av inflammatoriska celler. Forskarna bakom denna studie undersökte senare om någon komponent i bakteriefloran hos mössen gjorde att deras immunförsvar reagerade annorlunda än hos människor. Man designade studien genom att implantera embryon från laboratoriemöss i ”vilda” möss och undersökte sedan dessa hybrider som alltså hade generna från laboratoriemössen men fått mer av ”vild” bakterieflora.

När man undersökte dessa möss och utsatte dem för samma substans som lett till de allvarliga biverkningarna hos människor fick de också samma reaktion. Laboratoriemössen reagerade däremot inte negativt. Forskarna konstaterar därför att något i bakteriefloran hos mössen med en mer ”naturlig” bakterieflora alltså påverkar immunsystemet så det leder till en helt annan reaktion än hos de traditionella laboratoriemössen och att denna reaktion sannolikt är likartad hos människor. Man bör därför även ta hänsyn till att bakteriefloran kan påverka även immunsystemet och det är viktigt att tänka på innan man drar slutsatser från (laboratorie)möss till människor.

Slutsats: möss är inte människor, speciellt inte om det är laboratoriemöss.

Referenser

https://science.sciencemag.org/content/365/6452/eaaw4361

Studien där försökspersonerna fick allvarliga reaktioner som ledde till det beskrivna försöket (CD-28 superagoniststudien):

https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa063842

Studie om hur möss i laboratoriet klarade influensa bättre om de fått en mer ”naturlig” bakterieflora: https://www.jimmunol.org/content/198/1_Supplement/68.5?utm_source=TrendMD&utm_medium=cpc&utm_campaign=J_Immunol_TrendMD_1